Gripen på brottsplatsen
En misstänkt kan också gripas direkt i samband med brott. Så kan vara fallet om någon blir tagen på bar gärning eller utpekad av något vittne eller brottsoffer direkt efter gärningen. Den som blir gripen ska då så snart som möjligt förhöras. Åklagaren ska sedan direkt efter förhöret besluta om personen ska anhållas eller inte.
Häktning
När någon är anhållen har åklagaren tre dagar på sig att besluta om personen ska begäras häktad. Om inte en häktningsframställan har gjorts senast kl.12:00 den tredje dagen efter anhållandet skall personen genast friges. Samma sak om åklagaren finner att utredningen inte räcker för en begäran om häktning; då ska den misstänkte omedelbart friges.
De skäl som kan ligga till grund för en häktning är samma som för ett anhållande; flyktfara, kollusionsfara eller recidivfara (se ovan). Om det gäller ett brott där straffet är minst 2 års fängelse så gäller så kallad obligatorisk häktning. Det betyder att tingsrätten ska häkta den misstänkte om det inte är uppenbart att häktningsskäl saknas.
Häktningsförhandlingen
Om åklagaren begär att den misstänkte ska häktas blir det domstolen som ska besluta i frågan. Domstolen håller då en häktningsförhandling. Där får åklagaren förklara vilka skäl som ligger till grund för ansökan om häktning och den misstänkte och dennes försvarare får lägga fram försvarets syn på åklagarens påståenden.
En häktningsförhandling är i princip en offentlig förhandling, dvs. vem som helst kan komma och lyssna. Oftast begär dock åklagaren att förhandlingen ska vara hemlig när man går igenom skälen för häktningsyrkandet. Det betyder att häktningsförhandlingen i praktiken nästan alltid är stängd för allmänheten utom precis i början när åklagaren läser upp sin begäran och den misstänkte anger sin anställning, samt i slutet när domstolen meddelar sitt beslut.
Häktningstiden kan förlängas
Ett beslut att häkta någon är normalt tidsbegränsat till två veckor. Om utredningen inte är klar och efter två veckor kan åklagaren begära ytterligare tid. Domstolen prövar även den begäran, och kan då besluta att åklagaren får ytterligare två veckor på sig att bli klar med åtalet. På det här sättet kan häktningstiden förlängas flera gånger, och det finns ingen bortre gräns för hur länge en person kan hålla häktad. Det finns ärenden där personer suttit häktade mer än ett år. Det har då handlat om mycket allvarlig brottslighet med ett straffvärde på många års fängelse.
Försvarsadvokatens roll under häktningstiden
För den som är häktad är det oerhört viktigt att ha en kompetent och erfaren försvarsadvokat. En häktad person kan själv inte göra några efterforskningar efter egen bevisning eller kontroller av åklagarens bevisning, så den uppgiften vilar helt på försvarsadvokaten. Försvarsadvokaten fyller dessutom en mycket viktig social roll under häktningstiden, eftersom advokaten ofta är den enda utomstående person som den häktade får prata med. Det handlar då både om vad som händer i polisutredningen och hur det är med familj och anhöriga.
Att plötsligt bli inlåst och avskuren från sin familj och sitt normala sociala liv är för de flesta en traumatisk upplevelse, och advokaten blir då en livsviktig länk till livet utanför häktet. Det är då förstås oerhört viktigt att försvarsadvokaten har tid för klienten och även tar sig tid för att besöka häktet och hålla kontakt med de anhöriga. På Advokatbyrån har vi lång erfarenhet brottmålsadvokater som vet hur utlämnad en häktad är och hur viktiga besöken på häktet är, och vi ser därför till att alltid vara tillgängliga på telefon och att regelbundet besöka våra häktade klienter.